Jimmy Hultman
Huvudlärare för robotteknikerprogrammet
I den här branschen uppskattas folk som lyfter på locket och testar. Inte de som väntar på en exakt instruktion.
Jimmy Hultman är huvudlärare för robotteknikerprogrammet på Kunskapsgruppen Yrkeshögskola. Vägen dit har gått via plastindustri, musikstudier och nästan tio år på en av världens största robottillverkare. Idag lever och andas han robotar och vill få fler att göra samma sak.
Berätta om dig och din väg hit.
Jag började i plastindustrin. Sommarjobb först, sen utbildade jag mig till maskinställare i Skara. När finanskrisen kom 2009 blev jag uppsagd och tänkte att nu byter jag spår helt. Jag pluggade till musikhandledare i två år. Men det blev inga musiklektioner. Jag startade ljudteknikerfirma i stället. Det slutade med att jag satt och rattade teknik igen. Till slut flyttade jag till Göteborg och började på Kuka Nordic. Där blev jag kvar i nästan tio år och ”levde robot” varje dag.
Vad gör en robottekniker egentligen?
En robottekniker jobbar med automation. Det handlar om att automatisera sånt som är farligt, slitsamt eller kräver en precision som vi människor inte klarar i längden. Tänk dig en maskin som gör en detalj. Någon måste mata in material och plocka ut den färdiga produkten, kanske flera gånger i minuten. Det är klassisk pick and place. Roboten tar och placerar. Om och om igen. Utan att bli trött.
Vad är robotteknikerns roll i det?
Den kan vara bred. Man kan vara med från början när en lösning byggs. Skruva upp roboten, koppla in, konfigurera och programmera. Sedan lever lösningen vidare i många år. Då behövs service, felsökning och förbättringar. Det är där robotteknikern ofta blir den som vågar öppna den där ”svarta lådan” som alla andra helst låter bli.
Vem passar programmet för?
Du måste vara nyfiken. Gå igång på att lösa problem. Gilla både datorer och mekanik. Många av de som lyckas bäst har byggt datorer hemma, pillat med operativsystem, optimerat grejer. Samtidigt kanske de har skruvat moppe eller fixat bilen. Man får inte vara rädd för grejer som snurrar och pyser. Och så måste man kunna ta initiativ. I den här branschen uppskattas folk som lyfter på locket och testar. Inte de som väntar på en exakt instruktion.
Hur funkar utbildningen?
Den går på distans. Vi har lektioner via Zoom och jobbar mycket i mjukvaror där vi simulerar robotar och processer i 3D. Det gäller allt från elteknik till ren robotprogrammering. Sen har vi fysiska träffar och 24 veckors LIA. Det är då man är ute på riktigt, ofta från slutet av mars till juni, och jobbar med robotar i skarpt läge.
Vad kan man jobba med efteråt?
Många börjar som fälttekniker eller servicetekniker med särskilt robotansvar. Ganska snabbt brukar man nischa sig. Programmering, simulering av nya projekt eller teknisk säljare. Arbetsgivarna finns överallt. Stora företag som Volvo, men också systemintegratörer som bygger hela robotlösningar. Och sen alla företag som robotiserar. Det kan vara allt från bilar till falukorv och medicin.
Vad vill du säga till den som funderar på att läsa till robottekniker?
Robotar är den fränaste delen av automation. Det är high tech rakt igenom. Mekanik, avancerade styrsystem och 3D-simulering i samma paket. Sitter du och 3D-simulerar för kul, caddar lite på fritiden och river i en gammal moppe i garaget. Då ska du söka. Det är precis där det börjar.
